För tre år sedan behövde 27-åringen en förändring. I Östersund kände han sig i vägen och sökte sig istället till Norge. Där är Tännäs-sonen nu en del av Holmenkollen Biathlon och kommer från sin bästa säsong någonsin.

För drygt tre år sedan bestämde sig Oskar Ohlsson, som i flera år varit en del av olika landslag i Sverige, att flytta till Norge. Först tillhörde han ett team i Lillehammer men sedan förra året bor han i Oslo och är en del av Holmenkollen Biathlon.

Och i dagsläget har han inga planer på att flytta hem igen.

– Jag älskar livet här och jag har verkligen känt att jag hittat min plats här i Oslo just nu. Både med plugg, träning, bra kompisar och socialt liv, säger Oskar Ohlsson till Langd.se.

Se också: Oturen fortsätter – bröt foten på fjället

Var inte nöjd med stöttningen

Men han började inte sin ”Norgeresa” i Oslo. Först var han med i ett team som höll till i Lillehammer, men när företaget som sponsrade gick i konkurs behövde han hitta ett nytt team. Oskar kände att det var dags att börja plugga och därför blev Oslo det naturliga valet.

– Jag sökte till de olika skidskytteteamen som finns här i Oslo och då kom jag med i Holmenkollen Biathlon. Det var egentligen drömmen, för det är det mest anrika teamet här. Med en extremt hög nivå och riktigt bra tränare. Som dessutom har en tradition av att vara ett väldigt bra och seriöst team.

Vad var det som gjorde att du tog steget till Norge?

– I grunden handlade det om att jag inte var nöjd med stöttningen jag fick från Sverige. Är du inte en a-landslags eller b-landslagsåkare får du ingen hjälp. Jag vet att förbundet inte håller med om den bilden, men jag anser att det är så.

Texten fortsätter nedanför.

Svårt med logistiken

Det var när Oskar fick en ryggskada, som han kände att stöttningen inte räckte till.

– Jag fick inte stöttning till alternativ träning, eller till individualisering, så mycket som jag kanske hade behövt. Jag kom tillbaka från min ryggskada och så var jag helt enkelt bara less på att jag tyckte att jag inte togs på allvar av det svenska landslaget. Så då började jag fundera på vad jag skulle göra. Skulle jag sluta? Skulle jag tänka annorlunda, berättar Oskar vidare.

Under landslagsgrupperna finns två universitetsgrupper. Mer eller mindre alla skidskyttar i Sverige flyttar till Östersund efter gymnasiet, från a-landslaget ner till universitetsgrupperna.

– Jag kände inte att jag hade plats i Östersund och jag kände mig mer som att jag var i vägen än att jag var en tillgång för dem. Och det accepterade jag inte. Jag vill inte slåss om att få en plats på skjutvallen och träna på obekväma tider.

Ett av problemen, tror Oskar är logistiken. Det finns bara en skidskyttevall i Östersund, jämfört med Oslos fyra.

– Det kanske har mycket att göra med logistiken, det finns bara en skidskyttevall i Östersund. I Oslo finns det fyra. 

”Kan inte gå samma väg som alla andra”

Efter flera år i landslagsverksamheten kände Ohlsson att det var dags för en förändring. För skulle han bli bättre än alla andra, kunde han inte fortsätta i samma hjulspår.

– Jag kan inte gå samma väg som alla andra. För då kommer jag aldrig att gå förbi dem. Jag måste hitta en egen väg för att ta mig förbi, för att bli bäst. Och det här kanske var den omvägen som jag skulle ta för att nå framgång, för att passera dem som jag kände att jag bara följde efter hela tiden.

Förra säsongen beskriver Oskar Ohlsson som den bästa hittills i karriären, och han tävlade hela IBU-cupen.

– Jag kommer ju från min bästa säsong någonsin och den gör jag efter tre år i Norge. Så någonting har jag gjort rätt ändå, konstaterar Oskar.

Vad har du för mål kommande säsong?

– Min mentala tränare vill att jag ska dela upp det i: Drömmar, mål och delmål. Drömmen är OS. Det tror jag inte är omöjligt, men jag tror att det är extremt svårt. Jag är väldigt ödmjuk inför det. Huvudmålet är att få tävla i världscupen. Delmålet är att tävla mest möjligt internationellt på IBU-cupen och att göra det bra på EM här i Norge, säger han avslutningsvis.