Det har tänts ett nytt hopp för svensk herrlängdskidåkning. Under tisdagen stod det även klart att Edvin Anger är uttagen till VM i Planica.

Edvin Anger har plötsligt blivit svensken alla snackar om i internationell längdskidåkning. Men helt plötsligt är det inte.

I vintras sände 20-åringen ett skrämselskott till den etablerade senioreliten, då han blev svensk mästare i sprint och slog flera av de meriterade världscupåkarna som Marcus Grate, Calle Halfvarson och Anton person – medan han fortfarande var junior. I samma mästerskap tog han också stafettguld med klubbkollegorna Jens Burman och Markus Ruus i Åsarna IF.

Men Anger har varit på banan mycket längre än det, han hävdade sig redan under ungdoms-OL i Lausanne. Där tog han guld, silver och en sjundeplats. Mästerskapet blev en vändpunkt.

– Jag har åkt längdskidor egentligen hela livet, men ungdoms-OL var en milstolpe och ett genombrott. Det var första gången jag förstod att ”jo visst finns det något att bygga vidare på.” Det var en stor grej och en galen motivation till att prova att ta steget hela vägen upp, säger Anger till Langrenn.com.

Och i höst har han gjort just det. Pojken från Hedemora strax söder om Falun har verkligen blivit ett namn på allas läppar, inte bara bland dem med ett stort intresse för svensk längdskidåkning.

Under den nationella säsongsöppningen i Bruksvallarna i november var Anger på pallen i 15 km klassiskt, fyra på 15 km fristil och hade näst snabbaste tiden i sprintfinalen. Efter det gick han rakt in i världscuplaget och där har han stannat, som förstaårssenior. Hittills har Anger varit med och präglat alla världscuplopp han har åkt, både i sprint och distans.

Anger har en stil och ett mod som det läggs märke till: offensiv och självsäker.

Langrenn.com tog en pratstund med den reflekterande 20-åringen efter första perioden av debutsäsongen i världscupen

Hur har starten på din världskarriär varit?

– Jag känner att jag lyckats ganska bra. Jag har kommit till finalen i två av de två sista sprintloppen och till semifinalen i debuten. Jag ligger som nummer tre i sprintvärldscupen och som nummer elva i världscupen sammanlagt. Det är sjukt.

Hur har övergången varit från junior till senior?

– För mig har det gått väldigt bra. Det är tufft och hög nivå som senior och i världscupen är det ännu högre nivå. Men jag åkte bra mot seniorerna i slutet på förra säsongen, så då visste jag nog att jag skulle kunna hävda mig. Men att jag skulle gå till final i två av tre världscupsprinter redan från start, det trodde jag inte.

Hur tänkte du när du gick till startlinjen i världscupen allra första gången?

– Det var en stor grej. Jag hade lagt en plan före säsongspremiären i Bruks, att jag skulle vara pigg där för att kunna få en plats till världscupöppningen. När jag väl fick det, så är jag ingen person som åker dit för att titta på. Jag ville prestera direkt och jag visste vad som krävdes. Men det var lite extra nerver i Ruka, det var det.

I Ruka blev Anger utslagen i semifinalen och det blev en tolfte plats totalt på sprinten. På 10 km blev han nummer 17. På 20 kilometer jaktstart hamnade han långt ner på listan, men resultatlistan berättar inte att Anger tog långa förningar i gruppen som jagade täten. Men på slutet fick han det tungt. Så var det också i distansloppen i Lillehammer och i Beitostölen.

Får du slita mer på distansloppen?

– Det gick väldigt bra på distanserna i säsongsöppningen. Det var också planen. Jag la upp säsongsuppladdningen så att jag skulle ha en topp till premiären i Bruksvallarna, men så har jag inte lyckats hålla den formtoppen lika bra på distanserna som i sprint.

Vad orsakar det?

– Det beror nog i hög grad på att jag har tävlat varje helg i många veckor. Jag behöver några dagar fr att återhämta mig efter varje helg och då har jag inte fått in tillräckligt av de långa tröskelpassen som krävs för att hålla den formen. Jag ser ju att jag gick mycket bättre på distans i början av säsongen.

Du har varit i två sprintfinalen i världscupen nu: vad krävs för att vinna sprinten?

– Ja, alltså, jag har funderat mycket på det. Men det är väl helt enkelt tre sakar: man ska ha en bra dag, både kroppen och skidorna ska vara 100 procent. Du måste ha lite tur med positioneringen. Hade jag fått den riktiga positionen och inte blivit stängd på upploppet i Lillehammer så tror jag mycket hade kunnat hänt.

Och den tredje saken?

– Och så måste du hoppas att Kläbo inte har en hundraprocentig dag.

Hur långt är det upp dit och hur ska du komma dit?

– Att få rätt position är det som är lite svårt att träna på. Det kräver erfarenhet och rutin. Jag behöver gå flera heat och finaler, så att jag blir van att gå fort och att göra de rätta sakerna när jag går all-in hela tiden. Det är jag inte än. Som junior var det lite lättare för du behövde jag inte gå all-in hela tiden.

Under tisdagen stod det klart att Edvin Anger är uttagen till VM i Planica. Att bli uttagen dit var hans stora mål för säsongen.

– Det betyder ju otroligt mycket. Det är mitt första år som senior och jag har lyckats leverera på första världscupen och ta en förhandsuttagning till VM. Det är jättestort och nu kan jag egentligen lägga fullt fokus mot vm och försöka va så bra som möjligt där det ger ett lugn och en trygghet. Man vet att man gjort något bra, säger Edvin Anger under pressträffen där den första delen av VM-truppen presenteras.

Hans förhoppningar på första världsmästerskapet som senior är stora:

– Jag vill inte till VM för att ta mig till semifinal. Jag vill dit för att prestera i en final, säger han.