Syreupptag som ökar med tio procent och resultat som tar fart efter kort tid. Men åkarna måste skriva på ett tystnadsavtal om metoderna bakom framgången. Nu berättar tränaren själv.

Vetle Leander Johansens lista över aktiva är fullspäckad. De senaste åren har stjärnor från både Norge och utlandet stått i kö för att få jobba med den 25-årige norrmannen från Vantix Performance.

Flera vittnar om uppseendeväckande framsteg efter bara kort tid med Johansen: syreupptag som ökar med 10 procent och stora kliv i resultatlistorna.

Svenska veteraner

Bland dem som har knutit sig till Johansen finns den svenska sprintstjärnan Oskar Svensson och superveteranen Calle Halfvarsson. Han jobbar också med Frankrikes framtidshopp Sabin Coupat, Norges regerande juniorvärldsmästare Julie Sand-Hanssen, Team Bygdø och hela privatlaget Swenor-Splitkon, plus en rad andra norska talanger och profiler. 

När Halfvarsson skrev på för privatlaget Swenor-Splitkon i maj var han tydlig med förväntningarna. 

– Det kommer att bli j-vligt intressant att testa hans träningsfilosofi.

Läs också: Drömmen om en VM-medalj lever ”Ligger i en väldigt bra fas”

Måste skriva på tystnadsavtal

Enligt tränaren har även Halfvarsson tagit stora steg sedan han kom in i laget. Målet är VM-guld i Falun i vinter. 

Men när han och andra åkare får frågan om vad de gör annorlunda sedan de gick in i Johansens upplägg blir det tyst. 

– Det kan jag inte berätta. Jag har faktiskt skrivit på ett tystnadsavtal som innebär att jag inte kan berätta vad vi gör i träningen. Det är ingen raketforskning, men det är ändå sådant att vi inte ska gå ut med det. Det är förståeligt när de kör sin grej. De vill hålla det inom teamet, säger 37-åringen i en podd med Aftonbladet.

Nu berättar tränaren själv.

Artikeln fortsätter nedan

40 timmar i veckan och betydligt mer hårt

För Langrenn.com lättar Johansen på förlåten. Han menar att Halfvarsson är en stor talang som hittills inte har fått utdelning för jobbet han har lagt ner. 

Hur ska du få en 37-åring med 20 år av felträning till VM-guld? 

– Jag bryr mig inte om vad han har gjort tidigare. Han ska göra samma sak som de andra gör och har gjort. Kort sammanfattat: Vi ska träna ”stenhårt”, säger Johansen. 

Rycker upp etablerade modeller

Johansens definition av ”stenhårt” innebär veckor med över 40 timmars träning och betydligt fler hårda pass än vad som har varit brukligt i traditionell längdskidträning.

– Enkelt uttryckt handlar det om att det krävs ett visst antal timmar för att bli bra, att man måste sova tillräckligt och äta bra. Det är alla överens om. Men det gäller att ta reda på hur man får ut mesta möjliga av de timmar man lägger ner. Då måste träningen anpassas individuellt, och då kan man inte låta etablerade sanningar sätta gränser, säger Johansen. 

Det han kallar ”etablerade sanningar” är traditionell längdskidträning enligt den norska modellen. Den har han ruskat om rejält.

Tittat på hur triathleter tränar

Vilken filosofi ligger bakom ditt angreppssätt, och hur motiverar du det du gör?

– Jag har länge fascinerats av vad triathlonvärlden gör och hur de tränar. Där tränar man generellt mycket mer än i längdskidåkning. Även om det är olika idrotter är båda uthållighetsidrotter. Då tycker jag att det är intressant att det till exempel är helt okej för triathleter i åldersklasser att träna 1100 timmar eller mer per år, medan Skiforbundets utvecklingstrappa säger att juniorer i längdskidåkning bara bör träna 600 till 700 timmar per år, säger Johansen, och frågar retoriskt: 

– Vad är det rent fysiskt som gör att längdskidåkare inte kan träna lika mycket? Är det kanske så att man inte vågar utmana det etablerade? 

Han besvarar sina egna frågor så här. 

– Det finns lite som hindrar en längdskidåkare från att träna med samma professionalism som i andra idrotter. Samtidigt är det naturligt att de flesta håller sig till etablerade metoder, eftersom de bästa norska åkarna levererar internationella resultat på löpande band, säger Johansen, och utvecklar. 

– På individnivå är frågan dock en annan, för om du ska bli lika bra som, eller bättre än, de i landslaget räcker det för de flesta inte att göra samma sak. Mitt mål är att hjälpa var och en att få ut mesta möjliga av sina förutsättningar, och det är självklart skillnad på juniorer under utveckling och seniorer som satsar absolut allt på att nå upp till de bästa.

– Typiskt kör vi tre dagars träning och en vilodag. Då har vi gärna två hårda pass första dagen, sedan så mycket volym som möjligt med sex–sju timmars träning dag två, och så två hårda pass sista dagen före vilodagen, och därefter tre nya träningsdagar, säger Johansen. 

Intresserad av träning och träningstrender? Här har vi samlat material om träning, träningsmetoder, forskning och utveckling.