I början av september blev skidgymnasietränaren som bland annat står bakom Petter Northug och Eldar Rönning i ropet i Norge när han hävdade att Norge lider av problemet med att man ”dyrkar” talanger i alltför ung ålder och därför stöter bort många som kunde blivit riktigt bra. Läs mer på Namsdalsavisa

Anna Haag var i helgen i Stockholm och passade på att ta en träningstur samtidigt som Lilla Lidingöloppet pågick. Där bevittnade hon hur föräldrar skrek på sina barn och var betydligt mer intresserade att få barnen att prestera än att uppmuntra dem till att ha kul. Hon skrev ett blogginlägg om saken och fick mycket respons för det. Så här skriver Anna nu själv på sin blogg angående det förra inlägget

  Spännande att det får så många människor att reagera. För det var ju det jag gjorde när jag sprang runt där bland alla människor på Lidingöloppet.

För jag vet ju precis som de flesta av er, att det finns minst lika många (om inte fler) föräldrar som är precis som jag önskar. Peppande, stöttande, som en trygg mur. Men framför allt lyhörda. För precis som en av er skrev i kommentarerna så handlar ju det till sist om lyhördhet.

Om man som föräldrar inte kan läsa sitt barn, vara lyhörd, då är risken markant större att det blir fel. Att man blir en av de där skrikande, pushande och prestationskrävande föräldrarna.

Sen är ju barn som berg-och-dalbanor. Vissa dagar är idrotten det roligaste som finns, medan de nästa dag inte vill gå. Men då handlar det ju mer om att vara lyhörd. Vad vill egentligen barnet? Att puscha i rätt riktning är en helt annan sak är att puscha för att föräldrarna vill leva ut sina drömmar genom barnen.

Hoppas nu att detta kan bli ett ämne som mer öppet diskuteras. Och jag tror att problemen med pushande föräldrar är snäppet värre i lagidrott, precis som ni skriver. Men det finns i alla idrotter, mer eller mindre.

Och jag hoppas återigen att jag och Emil, om vi får förmånen att bli förälder, kommer ihåg allt detta. Att vi då kan lägga våra egna tävlingsdjävular åt sidan och bara vara där som en stöttande mur. Peppa. Inte pusha.

Tack för all feedback! Och alla ni fantastiska föräldrar där ut, som gör att idrotten finns, tack för att ni finns! Utan er finns det ingen klubbverksamhet, kom ihåg det! En dag kommer era barn och ungdomar tacka er, även om det ibland känns som om ni är pesten på jorden! Men det är ni inte, ni är de som gör det möjligt för Sverige att vara så framgångsrika på alla mästerskap runt om i världen. Varje bakom framgångsrik idrottare står en eller flera föräldrar och ledare. Kom ihåg det!

Tack!