Ett nytt kosttillskott som lovar att förbättra idrottares prestationsförmåga används av flera världsstjärnor inom längdåkningen. Samtidigt väcker det debatt bland forskare och antidoping-experter om huruvida dess prestationshöjande effekt borde klassas som doping.

En av de mest populära trenderna just nu är kosttillskott som innehåller bikarbonat. Detta mirakelpulver påstås kunna förbättra prestationsförmågan med en till två procent. Bikarbonat används av skidstjärnor som Johannes Høsflot Klæbo, Sebastian Samuelsson och flera andra av världens främsta skidåkare. Nu diskuterar idrottsforskare och antidoping-experter huruvida det är doping eller ej att bruka ämnet.

– Doping, säger en svensk idrottsforskare.

– Om man ska följa WADAs (det internationella antidopningsorganet) riktlinjer för hur man klassificerar substanser som doping, så handlar det om något som man tillför för att uppnå en prestationshöjande effekt. Då bör bikarbonat bli klassificerat som doping, säger Michael Svensson till SVT.

Teorin bakom användningen av bikarbonat är att det fungerar som en laktatbuffer och absorberar laktat så att man kan prestera lite längre och hårdare utan att musklerna stumnar.

– Bikarbonat är en del av de så kallade buffersystemen i blodet. Buffrar hjälper till att motstå förändringar i exempelvis pH-värdet, vilket påverkas av mjölksyraproduktionen. Genom att använda bikarbonat kan du producera mer mjölksyra innan de negativa effekterna uppstår. På så sätt kan den anaeroba kapaciteten bli förhöjd, förklarade idrottsforskaren Truls Raastad till NRK i augusti.

Nackdelen är att bikarbonat kan vara hårt för magen och användningen kan orsaka obalanser i kroppen, särskilt elektrolytrubbningar. Potentiellt kan det också ge negativa effekter efteråt då kroppen kan bli hårdare pressad.

Se även: Martin Johnsrud Sundby avstängd för doping

Vill klassificera ämnet som doping

Nu anser svenska idrottsforskare att bikarbonat borde hamna på dopinglistan.

Forskning har visat att bikarbonat har positiva effekter vid högintensiva aktiviteter som intervallträning men också vid uthållighetsarbete.

Men bikarbonat finns inte med på listan över förbjudna substanser. Ennligt den svenska antidopningsexperten Åke Andrén Sandberg kommer det heller aldrig att göra det.

– Om bikarbonat blir klassificerat som doping, ger vi oss in på en väg där vanliga näringsämnen kan bli klassificerat som doping. Då måste vi dra en gräns mellan vad vi ska anse som ett näringsämne och vad vi ska anse vara doping, förklarar Jenny Schulze vid Antidoping Sverige.

Men det finns bevis som pekar på prestationshöjande effekt

Däremot har IOK forskat i ämnet och 2018 släppte man en rapport som pekar ut bikarbonat, tillsammans med fyra andra ämnen som bevisat prestationshöjande. Såhär skriver Antidoping Sverige på sin hemsida:

Substanserna är beta-alanin, bikarbonat, koffein, kreatin och nitrater i rödbetsjuice. Tillskott med dessa substanser kan alltså öka prestationen för vissa idrottare i vissa sporter och övningar, men bara om de används rätt och om utövaren fysiologiskt responderar på användningen.

Trots detta avråder Michael Svensson från användning, med tanke på den ökade uppmärksamheten kring bikarbonat.

– Man kan tjäna mycket på att äta bättre generellt. Jag skulle aldrig rekommendera någon idrottare att använda bikarbonat. Det är fel väg att gå, säger han.

Michael Svensson är lektor i idrottsmedicin vid Umeå universitet och har själv en framstående idrottskarriär bakom sig som medeldistanslöpare, där han tagit SM-guld och seger i femkamp. Vid VM i Tokyo 1991 nådde han finalen på 1500 meter.

Den tidigare landslagstränaren för Norges längdskidlandslag, Geir Endre Rogn, varken håller med eller motsätter sig, men är övertygad om att det internationella antidopningsorganet WADA har situationen under kontroll.

– Det är idrottens dilemma. Jag har stor respekt för dem som sätter sina egna gränser. Men när det är tillåtet för alla, förstår jag att man vill testa det, säger han till Langrenn.com och jämför situationen med debatten om höghöjdstält.