Så lägger du upp en årlig träningscykel
Oavsett om du är en amatör eller professionell idrottare har alla vissa mål de vill uppnå. Syftet med att planera en årlig träningscykel är att strukturera träningen enligt olika perioder. Varje period fokuserar på allmänna eller specifika aspekter, från att utveckla fysiska förmågor och färdigheter till taktik och mental förberedelse, allt i syfte att nå topprestationer under tävlingssäsongen.
Faser i en årliga träningscykel (ATC)
För enkelhetens skull delas träningsperioderna in i specifika cykler: förberedande, förtävlings-, tävlings- och övergångsperiod. I en årlig träningscykel (makrocykel) delar man in kortare träningsavsnitt in i mesocykler (t.ex. en månad) och mikrocykler (t.ex. en vecka). En utmaning för längdskidåkare är den typiskt långa förberedelseperioden och mycket korta tävlingsperioden. På grund av detta deltar många idrottare i rullskids-, cykel-, löp- eller triathlontävlingar under förberedelsefasen för att förbereda sig inför skidsäsongen.
Genom att upprepade gånger utsätta kroppen för träningsbelastning utvecklar vi uthållighet och anpassar oss till stress. Nyckeln är att hitta en optimal träningsbelastning för att undvika överträning. Idrottare måste lära sig att lyssna på kroppen och individualisera träningen utifrån volym, intensitet och återhämtningstid. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det att hantera träningen effektivt, särskilt genom att kontinuerligt utvärdera dina pass.
Träningsperioder och deras fokus
Period | Huvudmål | Karaktäristik |
---|---|---|
Förberedande (maj–aug) | Utveckling av fysiska förmågor och uthållighet | Anpassning till ökad fysisk belastning, allmän utvecklingsträning |
Förtävlingsperiod (sep–nov) | Prestationsförbättring | Ökad träningsintensitet med viss minskning i volym, större fokus på specifik träning |
Tävlingsperiod (dec–jan) | Bibehålla hög prestationsnivå | Finjustering av tävlingsform |
Övergångsperiod (april) | Fysisk och mental återhämtning | Vila och allmän återhämtningsträning |
Viktiga fokusområden i varje fas av en träningscykel
1. Förberedande period (maj–september)
- Basuthållighet – löpning, cykling, rullskidor, vandring
- Styrka – gympass, skidimitation, kroppsviktsövningar
- Teknik – rullskidåkning, förfining av skidteknik
- Gradvis ökning av träningsvolym
2. Förtävlingsperiod (oktober–november)
- Övergång till snöträning
- Ökad intensitet – intervallträning, anaerob tröskelträning (AT)
- Tävlingstempoträning
3. Tävlingsperiod (december–mars)
- Optimering av prestation – minskad volym, bibehållen intensitet
- Återhämtning mellan tävlingar
- Formtoppning – korta, högintensiva pass
4. Övergångsperiod (april)
- Aktiv återhämtning – lättare aktiviteter (cykling, vandring)
- Säsongsanalys – utvärdering av prestation och planering inför nästa år

Foto: Joel Marklund / BILDBYRÅN
Träningsdagbok
I dag finns det många sätt att följa upp och kontrollera sin träningsutveckling. Det enklaste är att använda en sportklocka. Tillverkarna förbättrar ständigt sina produkter med funktioner som optimerar träningsprocessen. Träningsdata kan sedan överföras till dator eller mobilapp (vissa är gratis, andra kräver betalning). Alternativt kan du fortfarande använda traditionella pappersdagböcker. Det viktiga är att föra konsekventa och noggranna anteckningar över tid.
Förutom att registrera data är det användbart att kommentera träningspassen för att få en översikt av genomförd träning. Skillnader mellan idrottare, oavsett nivå, handlar främst om total träningsvolym. Att balansera lätt och hård träning med tillräcklig återhämtning är särskilt viktigt för de som tränar två gånger om dagen eller för motionärer som balanserar arbete och träning. Kontorsarbete, psykisk stress eller långa timmar bakom ratten bör också tas i beaktande.
Hur planerar man sin träning?
Det första steget är att bedöma din nuvarande fysiska form och sätta upp en realistisk plan med tydliga uppgifter och mål.
Din plan kan baseras på genomförda kilometrar eller totala träningstimmar, men en av de viktigaste indikatorerna är tid spenderad i olika pulszoner.
Många idrottare tränar inte för lite, utan för hårt. Det vanligaste misstaget är otillräcklig volym vid låg intensitet. Den största delen av träningen bör ske med låg intensitet, särskilt i zon 1.
Fördelning av träningsintensitet
För perspektivets skull – låt oss titta på några konkreta siffror. Om du tränar omkring 500 timmar per år tillhör du redan en vältränad grupp. Professionella längdskidåkare tränar 800 timmar per år eller mer (vissa når upp till 1 200 timmar). Men alla är unika – det som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Alla har inte möjlighet att ägna all sin tid åt träning och återhämtning. Alla faktorer måste vägas in när du skapar en träningsplan. En plan är bara en teoretisk vägledning – verkligheten kan se helt annorlunda ut. Under ett år är det osannolikt att du håller dig helt frisk eller skadefri. Om du känner dig extremt trött, till exempel på grund av sjukdom, är det viktigt att justera eller till och med hoppa över träningen. Det kan förebygga sjukdom och överträning – Ibland är mindre, mer.
Intensitetszon | Beskrivning | % av total träningstid | Timmar per år (vid 500h) |
---|---|---|---|
Zon 1 | Låg intensitet (återhämtning & basuthållighet) | 70–80 % | 350–400 h |
Zon 2 | Måttlig intensitet (tempo-uthållighet) | 5–10 % | 25–50 h |
Zon 3 | Laktattröskel (längre intervaller) | 5–10 % | 25–50 h |
Zon 4 | Hög intensitet (korta intervaller, AT) | 5 % | 25 h |
Zon 5 | Maximal intensitet (sprint, tävlingssimulering) | 2–3 % | 10–15 h |
Läs även: Norrmannens tre bästa träningspass på stakmaskinen